TURKMENELI är ett landskap i Irak de flesta befolkningen är turkmener , det börjar från Talafar i norr till Mendeli i söder. Inkluderar stora städer som ERBIL MOSUL DIYALA och KIRKUK är TURKMENELIS huvudstad.

Det var efter Saddams fall staden Kirkuk blev ockuperad av amerikanska trupper ock kurdiska rebeller. Turkmener och kristna lever under hot i den olja rika staden. Kurder har strömmat från Iran Turkiet Syrien till staden allt görs för att ändra stadens demografi och topografi. Staden ursprungliga befolkning turkmener lever som främmande i egna hemstad .

Enligt världens största uppslagsböcker bevisar att staden KIRKUK "KERKUK" var och är TURKMENSK.

1- The New Encyclopedia Britannica micropeadia 1992 volum 6 (15) femtonde edition

Tyvärr är det sant att de av USA:s allierade som har den starkaste förankringen är de kurdiska ledarna Barzani och Talabani. De utnyttjade situationen för att få kontroll över Kirkuk, som är en till majoriteten turkmensk stad, samt andra platser. Många araber har blivit utestängda, deras hus konfiskerade och nu bebodda av kurder med ursäkten att de drabbade är Saddam-lojalister. Men även där förändras situationen.
- Å ena sidan växer en extremistisk islamistisk rörelse i de kurdiska bergen, som vägrar samröre med USA: Idag håller de fortfarande fast vi idéer som att tv-apparater inte bör tillåtas. Men man kan vara säker på att med tiden, i takt med det växande stödet de får, kommer de att bli tvungna att anta mer realistiska åsikter. Å andra sidan växer ett moderat islamskt parti som också innefattar kurder fram i Kirkuk- och Mosul-områdena, där befolkningen är blandad bestående av araber, turkmener, kurder, kaldéer och andra. Vi hoppas att de kommer att samarbeta med den politiska motståndsfronten eller till och med bli en del av den.

Befolkningen i Kirkuk kommer inte att acceptera ett kurdiskt styre i staden. Den består av många nationaliteter och de kan bara leva tillsammans som jämlikar i ett fritt Irak som garanterar deras rättigheter. Det är till exempel inte acceptabelt att de flesta skyltar med arabisk text tagits bort, liksom många av de turkmenska. Amerikanerna har installerat ett helt oproportionerligt system med "etnisk representation" som de kallar det, som i verkligheten koncentrerar makten till kurdiska fraktioner. Kurder, araber, turkmener och kaldéer har lika många platser.
- Men hur kan kaldéerna som bara består av två eller tre procent av befolkningen, ges samma vikt som turkmener med över 50 procent? Dessutom godtar varken turkmenerna eller araberna de som utsetts till deras representanter. Demonstrationen nyligen mot det amerikansk-kurdiska styret i Kirkuk är bara det första tecknet

Hundratals turkmener demonstrerade på söndagen i den irakiska oljestaden Kirkuk i protest mot vad de kallade försök från kurder att ta över staden och införliva den administrativt med kurdiska dominerade norr.

- Demonstrationens mål är att tvinga den irakiska regeringen och världen att lyssna till de irakiska turkmenernas röst och göra dem uppmärksamma på kurdernas ständiga försök att dominera staden, sade en organisatör.
- I dag demonstrerar vi fredligt, men i morgon använder vi kanske våld för att köra bort dem från vår mark, sade Rasul Zein al-Abidin från Iraks turkmenska front.
De tre senaste dygnen hade då rapporter kommit om att kurder i Kirkuk har inlett en offensiv för att erövra arabiska och turkmenska bostadsområden i Kirkuk där kurder säger sig ha levt förut. Saddam Husseins regim körde bort dem från dessa stadsdelar, hävdar de.

De tre stora grupperna i Kirkuk, kurder, turkmener och araber, är alltmer fientligt stämda inför en folkräkning den 12 oktober då myndigheterna undersöker stadens befolkning. Resultatet kommer att bli viktigt när Kirkuks framtida status bestäms.

Turkmenerna hävdar att de utgör 13 procent av Iraks befolkning om 25 miljoner. Det skulle göra dem till landets största folkgrupp näst efter araber och kurder.

Strax norr om Kirkuk börjar de tre provinser som 1991-2003 utgjorde det självständiga irakiska kurd dominerade norr. Kurderna, som är rikt företrädda i den nya statsledningen, vill införliva Kirkuk med kurd dominerade norr , vilket har väckt motstånd från araber och turkmener.

Turkiet vill uppträda som skyddsmakt för turkmenerna i Irak och har visat sin ovilja mot förslag om att se Kirkuk införlivat med kurd dominerade norr .